Facebookchatt jävel, eller hela datorn strejkar mot mig just nu. Den vill helt enkelt inte samarbeta så istället åker den i golvet eller ut genom fönstret snart. Dags för den jäveln att bli utbytt helt enkelt, det är inget tomt hot. Vill egentligen bara sova nu så att den eviga torsdagen som ligger och väntar är över så fort som möjligt. fett jobbitttttt.. Men ändå när man väl kommit igång och plockat fram allt och grejsat lite så är det roligt, då trivs jag väldigt bra. Det är just det innan jobbet, när man bara går och väntar på att det är dags att åka dit. Ska träffa juhääään imorgon mitt på dagen också någon gång, sedan är det jobb för hela slanten som gäller. på tal om slant så borde jag få en skaplig slant i lön när den rullar in på kontot. 15.30-22.30 brukar det vara, så jag hoppas ni kommer och hälsar på mig och mina arbetskamrater lite sådär på kvällskvisten så att jag inte känner mig alltför ensam och övergiven.

nu tänkte jag slå på en liten filmis, Wallander vore ju inte så dumt känner jag. Fast då blir jag nog lite rädd så vi får se vad som erbjuds, annars blir det väl det hederliga OC som aldrig sviker. Eller Gossip Girl, var bra längesen nu.. Trodde man skulle få sällskap, men nejdå blir one of those lonely nights då. Det är nog dags att lämna W.O för dagen nu.. Men innan jag lämnar er så tänkte jag berätta en rolig historia som jag tycker är kul:

blondinen skulle ut och pimpla. Hon hade allt hon behövde, samt lite till och begav sig iväg till närmaste is. när hon började borra ett hål hördes en röst: DET FINNS INGEN FISK UNDER ISEN. blondinen skyndade att leta upp en ny plats och började borra.. åter igen hördes rösten: DET FINNS INGEN FISK UNDER ISEN! blondinen darrade på rösten och ropade: Ä ä är du Guuud eller? Rösten svarade: NEJ JAG ÄR VAKTMÄSTARE HÄR I ISHALLEN!!

hehehe.. på något sätt tänker jag på dig johanna green när jag hör den, hahahahah!! men hörru saknar dig lite ja. skulle ju va kul om du hör av dig och berättar hur det går för dig och jessica och din borttappade mobil. pöss då


Jag vet vad som måste göras ändå sitter jag kvar här I ett sista kapitel som jag har förälskat mig i.
Jag försöker att strida mot känslan Men den är rädd och den spelar ett spel nu. Jag får för mig att jag kan va kvar men vet inte hur. Men jag vet att jag döljer en sanning, Att väntan inte leder nånstans.
Jag vet att måste ta steget ur vår sista dans